En Skåning i Norrland

På flygplatsen tittade jag på månen,

sen satte jag mig på planet till Kastrup. 

När jag kom hem slog det mig

att det var samma måne jag tittade på. 

Det var samma himmel

med tusentals små lysande prickar. 

Jag hade tagit plats på några metallbitar

sammansatta till ett fordon

som färdas snabbare än fåglar

samtidigt som jag äter flygplansmat. 

För att upptäcka

att mitt tak fortfarande var himlavalvet. 

Mäktigt. 

Den satt till och med lika bra som när jag provade den för första gången!

När jag fick inbjudan till Sarah och Mackans bröllop trodde jag att det skulle bli fantastiskt. 

Det blev det också. 

De lovade varandra,

inför församlingen,

att vara varandras intill döden. 

Hoppas de klarar det.

För om de gör det

kanske mitt hopp om att hitta Kärleken ökar. 

Jag har börjat läsa "Jag älskar dig" av Francesco Alberoni. 

Jag tror att han har upplevt många olika sorters kärlek

för han beskriver dem så fantastiskt vackert

att jag ibland får en tår i ögat

och måste vika ett hundöra i pocketboken 

så att jag ska kunna plocka fram vackra citat

till vackra människor. 

Citat från s 13:

I vår tradition innebär inte "jag älskar dig" bara "jag tycker om dig",

"jag vill ha dig", "jag begär dig", "jag är fäst vid dig" eller 

"jag känner tillgivenhet för dig". 

Det innebär "för mig är du det enda ansikte bland alla världens

otaliga ansikten, det enda jag drömmer om, det enda jag begär,

det enda jag strävar efter, över allt annat

och för evigt".

Jag önskar att jag kände så.

Ajajaj. 

Vad det gör ont i hjärtat. 

På söndag tar jag min mamma

och åker till Egeiska Havet.

Där ska vi låta tsatsiki och San Miguel bli vårt levebröd.

Och solens strålar vårt begär. 

Mamma: tänk att det blir av!

Det vi pratat om i så många år

men alltid prioriterat något annat. 

Som att det kunde finnas något viktigare

än att vara tillsammans. 

Äntligen! 

Norrköping, Linköping och Stockholm.

I Norrköping hos Dr Otterheim med underbar Emilia

och härlig grillbuffé mitt i natten. 

Härliga bad.

Jag fick säga hejdå till den klänning jag planerat att bära på bröllopet.

Ängeln sa hejdå till alla kommande ligg

när vi såg den stora menyn på glassrestaurangen. 

Men jag måste ändå citera Ängeln när all ångest lagt sig:

"Hello happiness!"

För vi fick ungefär en liter varm chokladsås till alla glasskulor.

Linköping bjöd på Lisa och Danne. 

Lisa; du ska veta att du är en utav de underbaraste människor jag mött!

Jag följde med henne till jobbet

och jobbade i sisådär 3 minuter för Bilprovningen

sen kom jag på att jag inte alls saknade det. 

Jag hälsade på alla underbara flickor på Duvan också. 

Det är lustigt. 

Jag träffar dem nästan aldrig

men när jag ser dem fylls jag av sådan kärlek. 

Duvan, plan 2, ni slutade aldrig att kännas som ett hem för mig. 

Närhelst ni glömt bort mig, 

kommer jag med mitt kaffebröd 

och mina kärleksbekymmer

och min skånska dialekt.

I Stockholm var vi flickorna hela veckan

under Pridefestivalen. 

Några trodde att jag och Ängeln var tillsammans

men det gör ingenting

för hon vet att jag ställer upp på allt. 

Vi kommer att dö tillsammans hon och jag. 

Sara och Amira visade oss utelivet. 

Elias visade oss en skräckfilm. 

Sen fick vi hjälpa honom att leta igenom lägenheten

så att inte några spöken gjort intrång. 

Hannes och Madeleine. 

Tänk att det är så många år sedan vi sågs för första gången

och att jag fortfarande kan träffa er och känna mig som hemma. 

Tack. 

Hjärter Kung. 

Fyra veckor exakt. 

Här sitter jag med ett fånigt leende

och bultande hjärta

och du har inte en aning

men jag tänker på dig precis just nu.