En Skåning i Norrland

Vi kom i tid.

Hon bjöd på mat. 

Jag bjöd på bio.

Sex and the City.

Vi skrattade. 

Jag grät. 

Efteråt fick jag en puss. 

Det var Ängeln jag träffade. 

Jag frågade: "Tror du att jag någonsin blir gift?"

Hon tittade på mig: "Det är klart att du blir gift. Annars gifter jag mig med dig och då ska du få namnet Laudius-Lager". 

Ängeln vet precis hur hon torkar mina tårar,

och får mig att skratta. 

Idag har jag fått lätta brännskador på bröstet

och i ansiktet. 

Någonstans hörde jag att det är rosigheten man vill åt.

Inte det sönderbrända, som mina kinder. 

Pratade med Molle idag. 

Han säger att han vill resa. 

Men har har nog inte sagt det till sin flickvän, 

vilket underlättar innan han försvinner i ett par veckor. 

Han är ett mysterium för mig. 

Jag vågar inte riktigt titta på honom,

för då vet jag att jag faller. 

Ett logiskt beslut?

Shit, måste vara det första.