En Skåning i Norrland

Det är lustigt med min hemby. 

För precis innan jag gick hemifrån, 

med destination Torstens, 

ringde det en kompis till min bror. 

Och när jag 10 minuter senare

anländer dit

står samma kille och hänger över staketet,

pratandes med samma folk

som jag träffade där för typ två dagar sen. 

Jag vet inte vad som är mest tragiskt. 

Det faktum att alla går till samma ställe

eller att jag faktiskt inte har så mycket annat att göra

än att hänga där. 

Jag har satt upp sommarens mål: 

att ta mig igenom Guillous serie om Arn. 

Och sen se filmen. 

Vi får se om jag klarar av det.